Krigaren på kärlet

Framsida

Krigaren på stengodskärlet

Ett intressant fynd har gjorts i ett odlingslager som grävts fram vid landsvägen. Det är en bit keramik som har en stor medaljong på framsidan. På medaljongen ses en krigare sitta på någon form av bänk. I bakgrunden hänger ett kärl som det ryker ifrån där mat lagas till. I ena handen håller han vad som tycks vara ett vapen, en så kallad morgonstjärna. Morgonstjärnor är en form av spikklubbor, en typ av medeltida krossvapen som i Sverige under 15-1600-talet kom att symbolisera bondehärar och folkuppror. I andra handen håller han möjligtvis ett köttstycke. Dock bakifrån finns en avlång stav, kanske ett spjut som antingen mannen lutar mot kroppen eller så har föremålet genomborrat mannen genom axeln. Mannen tycks också ha skägg eller någonting annat som döljer halsen.

Motivet på keramiken är något svårtolkat. Har soldaten en paus från striden och äter sittandes i fältlägret då han blir anfallen bakifrån? Är det överhuvudtaget en soldat? Eller har motivet en mer religiös eller politisk koppling? Direkta spår av kläder tycks saknas på mannen vilket skulle betyda att han var naken. Ett spännande motiv och vidare studier av liknande fynd fortsätter för att klargöra vem är mannen på keramiken och vad representerar motivet?
Var kommer då keramiken ifrån? Keramikskärvan är av en typ benämnd som stengods, kommer från staden Raeren i Belgien och dateras till senare delen av 1500-talet. I Raeren fanns det tillgång till bra stengodslera vilket gjorde att man för flera hundra år sedan valde att placera keramiska verkstäder i staden. Stengodset från Raeren var vanligt i Skandinavien från mitten av 1500-talet och cirka 200 år framåt i tiden. Än idag tillverkas keramik i Raeren.
Dock börjar stengodset från Raeren under denna tidsperiod få alltfler bilder på kärlen ungefär som en tecknad serie. Kärlen kom att ha både religiösa, profana och  ibland rent politiska motiv på keramiken. Detta kom ytterligare öka populariteten av stengods från Raeren.
Baksidan av skärvan

Baksidan av skärvan

Ett av dessa stengodskärl kom alltså att hamna i Växjö där arkeologen blev den första människan som fick se den fina skärvan igen efter några hundra år i jorden.
Har du några idéer om vad motivet föreställer eller har du sett något liknande? Lämna gärna dina tankar och funderingar kring det spännande motivet!
/Fredrik Larsson
Riksantikvarieämbetet UV Syd
Torbjörn Brorsson
Keramiska Studier