Kulturhistorisk berättelse

Platsens kulturhistoriska berättelse
Inga historiska och arkeologiska tolkningar är eviga. Därför arbetar vi med en kulturhistorisk berättelse inom projektet. Under den arkeologiska undersökningens gång kommer berättelsen förhoppningsvis att förändras och ta nya riktningar. Vår historia är inte ett pussel som kan göras klart en gång för alla.

Växjö – platsen före medeltiden
Det finns många fornlämningar kring Växjö, men mycket lite spår och fynd som hänger ihop med den medeltida kyrkan och staden. Trakten kring nuvarande Växjö var sannolikt en centralort i det gamla folklandet Värend, redan under slutet av järnåldern. Utifrån järnålderns gravfält kan man ana en gles, men sammanhängande bebyggelse med centrum mellan sjöarna Helgasjön och Åsnen. Inom en sådan centralort fanns olika samhällsfunktioner och några av dem går än idag att ana genom ortnamn och fornlämningar. En av de större hövdingagårdarna låg sannolikt vid gravfältet Inglinge hög i Ingelstad. Kultplatsen, hovet, låg vid byn Hov som nu är ett bostadsområde norr om Växjö. Ytterligare norr ut låg Thiudby, folkbyn, vilken tolkas som den stora tingsplatsen. Ortnamnen Rinkaby och Tegnaby, med de fornnordiska förleden rinkir och thegn berättar om boställen för personer i hövdingens hird.

Växjö är beläget på ett ishavsdelta med formationer av skiktad sand och grus. Växjösjön, som ligger söder om domkyrkan, gick tidigare betydligt högre upp mot byggnaden och ett sankt stråk gick utmed den så kallade Sillagatan mot Norrtull. I historisk litteratur beskrivs ofta Växjö som en samlings- eller handelsplats som skapats vid sjön där vägarna från folklandets fem härader strålade samman. Man tänker sig då att denna handelsplats var ursprunget till Växjö stad. Tolkningen är dock omtvistad, eftersom det inte finns några arkeologiska fynd av handel och hantverk som man brukar hitta på liknande platser.

Man vet att många av bostadsområdena i Växjö som Hov, Telestad och Araby har sitt ursprung i byar som går långt tillbaka i tiden. Troligen bildades det en by i Växjö under slutet av järnådern, men det är det ingen som vet säkert. Vissa menar att den byn kan ha legat vid Domkyrkan, precis där undersökningen pågår. Med tanke på att byn i så fall bör ha varit avskild från åkermarken, som vanligen ligger högt i terrängen, är det antagligen mer troligt att byn i så fall låg i anslutning till gravfältet vid Kampen eller kanske inne i nuvarande centrum.

Den äldsta kyrkan
Den arkeologiska undersökningen görs nära domkyrkan. Därför är det rimligt att mycket av det som har hänt på platsen hänger samman med kyrkans utveckling och förändring. Växjö stift bildades under 1100-talet och då byggdes den första kyrkan i sten. Domkyrkan är den äldsta byggnaden i Växjö, men kanske fanns det en mindre träkyrka på platsen redan före det att stiftet bildades. Eventuellt hör myntfynden från 1000-talet, som hittades vid domkyrkans renovering år 1958, samman med en sådan kyrka.

De första kyrkorna som byggdes på 1000-talet var antingen privata kyrkor, sockenkyrkor eller kapell. Man kan tänka sig att den första kyrkan vid Växjösjön byggdes av en storbonde och att kyrkan först senare blev en sockenkyrka. Kanske var det den storbondens släkt som lät rista runstenen som nu står utanför domkyrkan. Man kan också tänka sig att den första kyrkan byggdes direkt som en socken- eller stiftskyrka.

Landskapet såg annorlunda ut i början av medeltiden och man antar att den första kyrkan byggdes på en liten halvö som var omgärdad av Växjösjön och en mer eller mindre vattenfylld våtmark. Platsen är ganska udda för en kyrka. De ligger ofta högt i landskapet, men det kan finnas andra orsaker till placeringen. Många domkyrkor uppfördes i gamla centralbygder. Kring 1000-talet fanns det visserligen inga städer i Småland, men trakten kring Växjö var ett etablerat hövdingadöme. Många tidiga domkyrkor byggdes också, precis som här, på platser där flera farvägar möttes och i gränser mellan olika härader.

Det gamla folklandet Värend låg långt från det medeltida rikets centrum och kungamakten hade aldrig någon riktigt stark ställning i de här trakterna. Kanske är det en av anledningarna till att Värend redan på 1100-talet hade kraft att bryta sig loss från Linköpings stora stift. Istället bildades Växjö stift och det innebar att det skapades ett centrum för arbete och kyrklig organisation. Antagligen var det kontakter med den danska biskopen i Lund som gjorde det möjligt.

Sankt Sigfrid
Växjökyrkans historia knöts tidigt till helgonet Sankt Sigfrid. I Sigfridslegenden som skrevs i början av 1200-talet, sägs han ha kristnat smålänningarna. Sigfrid var ett av de viktigaste nationella helgonen i det medeltida Sverige och antagligen var legenden mycket viktig för att ge legitimitet till Växjö som stiftsstad.

Växjö stad
När domkyrkan byggdes vid Växjösjöns strand såddes antagligen fröet till Växjö som vi känner det idag. Växjö fick stadsrättigheter år 1342 och staden låg då helt under biskopens kontroll. Det var en god affär för kyrkan, eftersom all handel skulle ske i städerna och alla som ville sälja något var tvungna att betala tull. Den östra stadstullen låg på vägen inom undersökningsområdet, vid nuvarande huset ”Strykjärnet” och den norra tullen har givit namn åt Norrtullskolan strax intill. Själva staden var mycket liten till ytan och kyrkan låg i dess östra utkant. Gränsen för kyrkans marker låg öster om Guldsmedsbäcken, som rinner under nuvarande Linnégatan. Gränsen för stadens marker, där hantverkare och köpmän bodde, gick väster om bäcken.

Skolstaden
Redan tidigt under medeltiden bestämdes att domkyrkorna skulle ansvara för utbildningen av präster. Därför fanns det antagligen någon form av skola i Växjö redan från mitten av 1200-talet. På den tiden var det nästan bara präster som kunde läsa och skriva. Först på 1600-talet kom en lag som gjorde att Växjö fick katedralskola och gymnasium, där också borgarnas söner kunde gå i skola. Samtidigt infördes nya ämnen utöver de som ingick i prästutbildningen, exempelvis naturkunskap.

Den första skolbyggnaden som vi känner till i Växjö var en pampig byggnad av trä. Enligt ett kopparstick från 1690-talet hade den både tinnar och torn. Vid den tiden gick det femhundra elever i skolan och det är mycket, med tanke på att det bara bodde omkring 500 personer i Växjö stad. Eleverna, eller djäknarna som de kallades, måste ha varit inkvarterade i var och vartannat hus runt om i bygden.

Karolinerhuset började byggas år 1697, men det stod klart först år 1715. Utöver kyrkan var ingen annan byggnad i Växjö byggd i sten vid den tiden. Det säger något om hur viktig skolan var. Byggnadsmaterialet hämtade man från den gamla biskopsborgen Kronoberg. Den världsberömde botanisten Carl von Linné gick elva år av sin skoltid på Karolinerhuset och det sägs vara där som hans naturvetenskapliga begåvning upptäcktes. Sedan 1800-talet har huset också inrymt Smålands museum, stadsbibliotek och fram till idag har det varit kansli för Svenska kyrkan i Växjö.

Medeltida prebendegård
Under medeltiden jobbade flera präster i kyrkan och till deras tjänster kopplades gårdar som skulle stå för deras försörjning. Gårdarna närmast domkyrkan hette Sankta Anne, Sankt Johannes, Sankta Katarine, Helga lekamens prebende och Hospitalsgården. Sankta Anne prebendegård låg på tomten där Smålandsposten ligger nu och ytterligare en gård bör ha legat inom platsen för den arkeologiska undersökningen. Det finns skriftliga källor som antyder att själva biskopsgården låg där före reformationen på 1500-talet.

Växjö har ända sedan medeltiden varit ett regioncentrum för kyrka, administration, rättsväsende, utbildning och vård.

Åsa Alering 2013-06-27

Annonser

2 tankar om “Kulturhistorisk berättelse

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s