Vissa av de frågor som vi försöker besvara genom undersökningen hör samman med vad som har odlats på platsen, vilka djur man har ätit och hur det eventuellt har förändrats över tid. Vi ställer också frågor om lokalt producerade eller importerade grödor och matvaror, samt vad de säger om hushållen på platsen. Ytterligare frågor rör förändringen av landskapet och vattennivåerna. För att besvara dessa frågor använder vi oss av olika specialister och metoder som är väl värda att presentera lite närmare.
Miljöarkeologi
Jens Heimdahl arbetar med så kallad miljöarkeologi på Riksantikvarieämbetet. Han kan hjälpa oss förstå hur olika jord- och kulturlager har bildats. Genom att undersöka hur lagret är uppbyggt, vad det består av och om lagret är omrört eller inte, kan han bistå med tolkningar av frågan:
-Varför ser det ut såhär?
För att göra tolkningarna använder han sig av kunskaper om geologi och biologi, liksom av olika kemiska och fysikaliska metoder. De vanligaste analyserna som görs vid arkeologiska undersökningar är så kallad makrofossilanalys, pollenanalys och vedartsanalys.
Jens och Ivonne diskuterar vid profilen i 1600-talsvägen.
Makrofossil är brända fröer, skal och andra växtdelar som bevarats i marken. De kan berätta om hur platsen har använts, vad man har ätit eller vilken typ av naturmiljö som funnits i närområdet. Under hela undersökningen tar arkeologerna prover som vid behov kan analyseras efter grävningens slut, men ibland är Jens hos oss i fält och kan göra analyser direkt på plats. Hans resultat kan då påverka vilka metoder vi väljer vid undersökningen av ett visst lager, för att kunna få ut precis den information som besvarar våra frågeställningar. Det är viktigt eftersom man kan behöva prioritera handgrävning och vattensåll i vissa lager, men ta till spade i andra.
Pollen har en fantastiks förmåga att bevaras i marken och eftersom pollen från olika arter skiljer sig från varandra, kan man få en uppfattning om hur det omkringliggande landskapet såg ut. Sädespollen visar naturligtvis vad man har odlat, men andra arter kan indikera ängsmarker, betesmarker, strandängar eller täta skogar. Lager som avsatts i botten av brunnar kan vara utmärkta platser för pollenanalysprover.
En annan viktig metod är vedartsanalys. I samband med datering av kol, som görs genom den så kallade kol 14-metoden, är det viktigt att välja kol som har så låg egenålder som möjligt. Genom vedartsanalysen kan man plocka ut kol av exempelvis kvistar, istället för att datera en trädstam som blivit 500 år gammal. På det sättet får man en så rättvisande datering som möjligt.
Osteologi
En annan specialist som vi har mycket hjälp av är Ola Magnell. Han är osteolog vid Riksantikvarieämbetet.
Ola analyserar och registrerar ben.
En osteolog är expert på ben, ett material som vi har mycket av vid den här undersökningen. Ola kan bedöma vilka djurarter som fanns representerade under olika tider, men också om det är slakt-, mat-, eller hantverksavfall vi har hittat. Ibland har man rent av importerat mat. Dessa uppgifter är viktiga för förståelsen av platsen och tolkningen av dess status. Precis som Jens arbetar Ola på fältkontoret vissa dagar, vilket gör att vi får löpande tolkningar under grävningens gång. Nu i dagarna gjorde han en första genomgång av benmaterial från 1500 – 1700-talet. Merparten av benen är matavfall från nötkreatur, men även gris, får/get, kronhjort och hare fanns representerat. Lite förvånande var fynden av människoben. I dagsläget tror vi inte att det är gravar på platsen, utan att man använt jord från kyrkogården i sina odlingsland.
/Åsa Alering, Kulturparken Småland
Arkeologiska utgrävningen vid Karolinerhuset i Växjö 