En gård från tidigt 1100-tal

Den arkeologiska undersökningen vid Karolinerhuset är nu avslutad och projektet går in i en fas av uppordning och nyorientering. Prover och fynd ska väljas ut och analyseras och deadlines för rapporteringen ska sättas. Samtidigt kan de första preliminära undersökningsresultaten presenteras. Nu vet vi att det har funnits en gård på platsen från tidigt 1100-tal till mitten av 1600-talet. Det är en gård som har förändrats, men som också har haft en lång kontinuitet. Gården var riktad mot domkyrkan och vi har förutom huvudbyggnaden kunnat undersöka de aktiviteter som skedde på tomtens baksida. Det som är ovanligt här, är att vi har haft tillgång till en så stor del av en medeltida tomt. Det gör att vi kan förstå sammanhangen på ett bra sätt.

Sortering av jordprover vid Karolinerhuset 2013

Sortering av jordprover vid Karolinerhuset 2013

De äldsta spåren på platsen, som kan visa sig gå ner i slutet av järnåldern, är hägnader av olika slag. Det visar att platsen användes för bete eller odling och antagligen fanns det en gård eller en by någonstans i närområdet. Från tidigt 1100-tal finns de första spåren av en gård på platsen. De spåren är märken efter stolpar som har ingått i huset och burit upp takets tyngd. Det finns också skärvor av keramik som användes i hushållet. Vi vet inte säkert om det har funnits en föregångare till domkyrkan som var byggd i trä, men i så fall bör den här äldsta gården vara samtida med träkyrkan. En av våra hypoteser är att marken för både kyrkan och gården gavs som en donation av en mäktig person eller släkt. Under slutet av 1100-talet byggdes sedan en kyrka i sten och ungefär samtidigt bildades Växjö stift.

Arkeologi vid Karolinerhuset 2013

Arkeologi vid Karolinerhuset 2013

Gårdens läge intill kyrkan gör att den tolkas som en form av huvudgård och vi tror att dess huvudsakliga syfte har varit att ta emot, bearbeta och lagra de resurser som skickades från kyrkans omkringliggande gårdar och byar, men gården hade förmodligen också administrativa funktioner. Eftersom prästerna kunde läsa och skriva fick kyrkan ofta ta hand om arv, köpetransaktioner och visst skatteuttag.

Omgivningarna kring undersökningsområdet bör ha sett ganska annorlunda ut under början av 1100-talet. Växjösjön gick nästan ända upp till kyrkogårdsmuren. Öster om kyrkan gick en långsträckt våtmark och väster om rann en bäck, så kyrkan och gården låg mer eller mindre på en halvö. På höjderna runt gården bör det ha funnits jordbruks- och betesmarker, och utanför det låg byar som Hov, Araby, Telestad, Holstorp och Bäckaslöv.

Under 1200- och 1300-talet gjordes stora förändringar inom gården. Det kan man läsa om i kommande inlägg! Åsa Alering, Kulturparken Småland.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s